Livet genom mina glasögon



För drygt ett år sedan skulle jag syntesta mig för att få ett intyg till körkortstillståndet. Fyra å¨r tidigare hade jag genmfört samma undersökning utan synfel så när optikern sa att jag skulle behöva ha glasögon trodde jag inte mina öron. Det låter kanske inte som en så stor sak för världen men för mig var det jätte jobbigt. Jag var helt övertygad om att jag skulle dö blind. Nu har jag insett att det kanske inte blir så trots allt :)

Men ett år senare har jag insett att jag ser mycket sämre än jag trodde för ett år sedan. Det går inte en dag utan att jag behöver använda glasögonen. Jag har än inte vant mig vid dem. Det kanske kommer.

Igår kväll var vi hos gannarna. Det var så trevligt! Vi har så kul ihop. Det är härligt att ha så bra grannar som man alltid kan vända sig till om det är något.

Idag skall vi plocka lite här hemma. En sväng till valbo skall hinnas med det med.  

Ha det gott!

Hur mycket är det värt?

Det är en fråga jag ställer mig hela tiden. Väger allting på en osynlig våg. Vad tjänar jag på att göra det här draget i jobbvärlden, på den här koppen te eller på att rent av hämta posten. Jag måste säga att de olika sakernas värde har bleknat nu på sista tiden. Jag ser liksom inte poängen med sker och ting längre. Det känns som att det är helt meningslöst att göra något överhuvud taget, vi kommer ju ändå inte frammåt! Min frustration är enorm.

Jag vet inte om det är årstiden som gör det eller om det är Jippies död som jag aldrig kan komma över hur som helst så suger det.

En trygg plats


                Aslan på en av hans favorit platser

För ett par dagar sedan besökte jag en plats där jag tidigare i mitt liv känt mig trygg. En plats där jag kunnat ladda mina batterier och fundera över saker som händer här i livet. Nu när jag åter vände dit var det tio år sedan jag sist gick på de stigarna och njöt av naturen. Det kändes lite sorgligt att vara tillbaka då jag visste att det bara var tillfälligt. Att jag inte skulle få stanna där på den trygga platsen. Att jag inte längre hörde dit. Jag kommer alltid kunna åka dit och besöka den platsen men jag tror att det nu är dags för andra platser att ta vid. Precis som kapitel i en bok. Den här platsen är en av mina favorit kapitel i min plats bok.

Idag skall jag besöka en annan plats som ligger lite mer i tiden. I min tid.

Ha det gott allesammans!

Fixar fredag!

   

Idag är det fredag det känns skönt. Nu skall Johan och jag få vara tillsammans i två dagar i rad. Det är inte ofta det händer. Ofta på helgerna jobbar jag eller så är jag iväg på nått med hundarna eller någon kompis. Men nu är jag sjukskriven så nu skall jag ta det lugnt och bara vila.

Idag skall jag pyssla lite här hemma. Det är mycket som inte har hunnits med sedan vi flyttade in för en månad sedan. Lite gardiner skall upp och lite tavlor mm. Vi får väl se hur mycket jag hinner. Det brukar ju kunna bli mindre än vad man tror trotts allt. En uppdatering kommer om jag hittat min pocketkamera i bland kartongerna.

Annars får ni ha det så gott allesammans!

RSS 2.0