Ja så är det verkilgen. Gud så skönt det är att vara förtst upp på morgonen och njuta av det lugn som fortfarande ligger kvar efter natten. Idag kommer det bli en lugn dag. Vi skall bara vila och ha det skönt. Det ända måstet vi har är att skotta undarn snön som kommit under natten. Det lär nog bli flera gånger om idag då det snöar fortfarande.

Hoppas ni alla haft en underbar jul!

  

Idag har varit en bra dag, tro det eller ej. Japp även jag kan ha sådana dagar. Idag har jag varit hos sjukgymnasten och fått massage. Det var jätte skönt. Där fick jag även lite övningar som jag skall göra och sköter jag mig kanske jag blir bra i ryggen. Det skulle ju vara toppen!

Idag gjorde jag en upptäckt som jag kna leva på länge. Jag hade ett annant ärende in på Hälsoboden i tierp och då fann jag att de sålde te från Kränku i Visby. När jag gick där ifrån hade jag ett hekto "Kärlekste från Gotland" var jag gladare än på länge. Nu sitter jag här i vardagsrummet med en kopp och njuter bredvid den tända adventsljusstaken.

Ha en fortsatt trevlig kväll!

Jag vet inte vad jag skall skriva riktigt. Jag vet inte varför jag inte skrivit här på länge. Jag har hört från flera håll att mina inlägg saknas och det värmer skall ni veta! Det är lite tungt nu. Det har det varit ganska länge tyvärr. Jag hoppas att jag kan gå in i 2011 med ett ljust sinne och en annan tro på livet. Det här året har varit tungt men det börjar släppa tror jag. Sorgen börjar släppa taget om mig och jag kan leva mer och mer som vanligt igen.

Att skriva i bloggen om sorgen efter Jippie har hjälpt mig massor. Kanske inte den roligaste läsningen men kanske hjälper jag någon mer där ute, vem vet.

Att sörja kräver mycket av en som person. Många gånger funderar jag över varför gör det så ont att förlora någon? Varför kan jag inte längre minnas hur hon ser ut eller hur hon rörde sig? Varför är jag så rädd för att glömma bort henne?

Jag älskade Jippie djupt. Jag är så rädd att glömma henne. Att hon ska raderas ur mitt minne och inte vara betydelsefull för mig någe mer. Hon betyder så mycket för mig. Hon var den som alltid fanns där för mig, no matter what. Kanske bleknar minnena för att man skall ha möjlighet att låta nya minnen och händelser få plats? Jag vet inte varför.

Det är helt otroligt hur naken man kan känna sig när ens bästa vän inte finns där längre. Även om jag har fina vänner, en underbar familj och sambo så saknades stjärnan i julgranen. Men kanske är det dags att prova en annan stjärna? Jag tror att det dyker upp en ny stjärna när dags. Jag tror inte att det är dags än.

En annan tankel som slagit mig under året är: hur många tårar kan man gråta egntligen? Jag tycker att jag gråtit floder under detta år men ändå så verkar det finnas tårar kvar. Jag är nog inte så "färdig" med sorgen trots allt.

Ja hörni här kom ännu ett "sorginlägg" i raden.
Ha det gott!